I morse hade jag en plan; jag tänkte berätta om gårdagen. Men nu överskuggas allt av det som lokaltidningen lagt ut på hemsidan. Kommunstyrelsen har beslutat, trots att det saknas ekonomiska vinster, att lägga ner högstadieskolan i vår by: Läs mer här >>. I över ett halvår vi engagerat oss; föräldrar, barn, lärare, boende i bygden, men det hela har bara varit lönslöst, ett spel för gallerierna. Politikerna har från allra första stund inte haft en enda tanke på att över huvud taget ändra sig. De har redan en uppgörelse om något som inte syns och som ingen normal invånare kan påverka. De talar om rättvisa mellan ungdomar. Att denna rättvisa innebär att 30 % av kommunens ungdomar ska åka buss 2 timmar om dagen är helt ovidkommande. Återigen ett bevis på att vi som väljer att bo på landet får skylla oss själva. Att vi som väljer att hålla landsbygden levande, som håller landskapet öppet och gör det möjligt för andra att uppleva landsbygden ska betala priset för detta. Resonemanget om att alla ska bo i tätorten känns som om det vore hämtat från 70-talet. Var finns egentligen tron på den hållbara utvecklingen.
Så tyvärr är jag lite nere för tillfället. Men finns det liv så finns det hopp, som di gamle brukar säga. För nu går arbetet vidare med att försöka påverka kommunfullmäktige…
Men för att pigga upp mig själv litegrann tänker jag lägga upp bilderna jag tog igår. Jag var inne i stan på strategiskt möte med en IT-byrå över lunch och kom lagom hem till eftermiddagen, då solens vintersken släpade över kåken. Jag blev så ivrig att jag sprang in och hämtade kameran för att ta några bilder. Köpte ett teleobjektiv i somras, vilket har gjort att fotografering är en fröjd.
Pumpan på granittrappan får vacker färg i vinterljuset.
Vi testade att byta färg på dörren i somras. Den har, så länge jag kan minnas, varit grön, men vi ville prova ockrafärgen som är den mer vanliga på hus i den här bygden.
Dörren hade samma gröna färg som fönstergluggarna till källaren. Visst är det fantastiskt att rött och grönt harmoniserar så bra, det är ju faktiskt frågan om komplementsfärger
Vissnande rosor om hösten är så härligt dekadenta.
Soffan kommer ursprungligen från den andra släktgården - Vita huset.
Jag vann fyra stjärnor på ett julklappslotteri för tre år sedan. Jag hängde upp dom i jasminportalen över grinden och där har dom hängt sedan dess.
