För mig är juletid musik. Musik och framför allt sång. Som folkmusiker och a capella-sångare är ju detta höjdpunkten på året då jag hittar så många möjligheter jag bara kan att sjunga tillsammans med andra.
I år hade jag åter igen den stora äran att få lära ut både låtar på instrument och äldre julvisor i en skånelänga i Brösarp. Framför allt botaniserade vi i den fantastiska Julens visor av Knut Brodin, som borde stå i var mans bokhylla.
Då sjöng vi, bland många andra visor, den här Staffansvisan:
God morgon, kära fader – för redeliga män
Gud låt er vakna glader – det är ingen dagen
– ingen dager synes än, ingen måne lyser än
men stjärnorna på himmelen de blänka
Redliga män. Det spännande med gamla visor är att de kommer igen och igen och hela tiden med nya betydelser. Efter ett par år med bl a #metoo och politiker som tar sig större rättigheter än de har rätt till, får ett uttryck som redeliga män mig att associera vidare. Redelig (ett ord som inte finns i auto-rättstavningen) har enligt SAOB bl a betydelserna att vara rätt och korrekt, sann och trovärdig. Då kan det ha betytt att man var rättskaffens människor som kommer och tigger vid gården.
Det kanske inte är fel att fundera lite på vad en redelig ”man” är för var och en och att försöka vara redelig så mycket man bara kan, både som man och kvinna.
