Etiketter
Att skriva om vinter i södra Sverige kräver sitt tempo. I förrgår tog jag dessa bilder, och igår gick termometern ända upp till 10°C, med fågelkvitter och droppande takrännor. Alltså är läget ett helt annat idag.
Men när bilderna blir så här, då förstår man att det är något särskilt med ljuset. När snön plockar upp reflektionen från den klarblå himlen.
Jag var bara tvungen att ta fram gammelfaster Elins spark. Den som man kan använda på sin höjd en gång vart femte år. När jag kom hem häromkvällen var sparkföret på vägen perfekt. Men det var mörkt och jag var trött. Jag tar det i morgon, tänkte jag. Och när jag morgonen efter sitter vid frukostbordet med morgonkaffet, redo att kasta mig ut för att prova stålmedarna mot fryssnön, så hör jag det hjärtskärande ljudet av asfalt som skriker v smärta; plogbilen… Och sen sandbilen.
Japp, det var det. Nu får jag vänta ytterligare fem år till nästa tillfälle bjuds.
Men på den lilla grusvägen kunde jag ta ut den för luftning en liten stund i alla fall…
Å så roligt! Så fin den är. Känner mycket väl igen sparken. Den har varit med länge och om mycket. Den måste nog vara mer än 80 år gammal. ? Alla vi fem systrar, din mamma och dina mostrar som är födda på Gamlegården, har sparkat omkring med den överallt i Jernavik för 50-70 år sedan och dessförinnan Faster Elin. Hon dog 1969.
Ja, en riktig pärla. Ska laga en av tvärribborna, så att den håller några generationer till 🙂