Att se ett gammalt hus på det här viset lyfter en hel del olika tankar. Det är ett tjusigt tegelhus med lagom mycket utsmyckning, med den där levande ytan som bara gammalt ojämnt tegel kan ge. Det skvallrar lite om hur det en gång i tiden kan ha sett ut i området alldeles norr om Centralen i huvudstaden. Innan man demolerade Klarakvarteren med omnejd.
Men framför allt kan man inte låta bli att fundera kring relationer. Hur det här en gång förmodade pampiga huset numera, i sin ”nya” omgivning, fått lite av en lillebrorsroll.

image

Och många gånger har man ju hört arkitekter säga att det är så viktigt att det som byggs nytt ska synas att det är nytt. Kanske är det en riktig tanke, men är alltid ”nytt” stort? Och hur länge är egentligen något nytt?

Annonser