Etiketter

,

Idag kom min morbror på kortbesök för att mäta våra kakelugnar. Min moster och morbror har ett gammalt hus på andra sidan skogen och den gamla kakelugnen (som antagligen härrör från tidigt 1800-tal) har varit nedmonterad i många år i väntan på att renoveringen ska bli klar. Nu är det dags för muraren att göra sitt jobb.

Vi har fem kakelugnar kvar på gården (det lär ha varit sex stycken och en kamin i kontoret). Sägnen säger att kakelugnarna behölls vid storrenoveringen 1970 tack vare min mormor. Hon lär ha legat till sängs med dålig rygg medan hantverkarna gick lösa på alla gamla fina dörrfoder, golvlister, fönsterkarmar mm (huset var i och för sig i ganska så risigt skick och så var det den ”nya tiden”, då man trodde på material som idag visat sig vara värdelösa). Mormor ropade åt hantverkarna från sängkammaren: ”Fem kakelugnar ska jag ha kvar! FEM!”. Så en åkte ut. Jag tror det var den klassiska sekelskiftestypen – rund och vit.

Vit kakelugn i Kabinettet

Vit kakelugn i Kabinettet

Vi har två sådana, och en vit fyrkantig i salen. De andra två är lite mer spännande. I Blå rummet har vi en mörkgrön, som jag förmodar är ett par decennier äldre.

Grön kakelugn i mörk 1800-talsmode.

Grön kakelugn i mörk 1800-talsmode.

Spjällsträngen är korsstygn med läderkantning

Spjällsträngen är korsstygn med läderkantning

Men den som är allra mest intressant är den som finns i på ovanvåningen i Norra rummet. Skorstenen har tagits ner eftersom kakelugnen står rätt mot väggen och är därför belagd med eldningsförbud. Glaseringen på kaklet är flammigt gult och grönt. Och enligt böckerna pratar vi tidigt 1800-tal. Och i så fall skulle kakelugnen faktiskt kunna vara flyttad från gården i byn vid utskiftningen ca 1830.

Kakelugnen i Norra rummet

Kakelugnen i Norra rummet

Kakelugnen i Norra rummet

Kakelugnen i Norra rummet

Flammig glasering i grönt och gult.

Flammig glasering i grönt och gult.

Detalj från kröningen

Detalj från kröningen

Annonser