Spännande nyheter gick att höra på SR Vetenskapsradion i morse. Arkeologer gräver ut den svenska industrialismens fader Louis De Geers 1600-talsträdgård. Inte för att trädgårdsarbete är någon favorit hos mig, men däremot är jag faktiskt arkeolog i grunden och att kunna gräva något som tangerar byggvård och gårdshistoria hade varit fantastiskt spännande.
Men det händer att man gör en del märkliga fynd när man sätter spaden i jorden här hemma. Det blir mycket gammal spik, glas och keramik. Men ett av de häftigaste fynden är en kritpipa från 1700-talet. Det är inget ovanligt fynd i sig och med tanke på att Jernavik haft känd hamnverksamhet sedan 1500-talet. Men jag tycker att dekoren är helt fantastiskt fin:
Användes 1600-1800-tal
Här kan man läsa mer om kritpipor och kritpipans historia: Kritpipor och datering och Tobaks- & tändssticksmuseet.
Jag tycker att byggnadsvård ska ses i ett vidare begrepp och innefatta inte bara byggnad, teknik och material i sig utan även tomt, gårdstun, trädgård och kanske även inventarier som hör till byggnaden – åtminstone en del! För mej är alltså byggnadsvårdsbegreppet ett mycket vitt begrepp.
Jag tror vi kanske är inne på samma linje! Och inventarier och arkeologiska fynd kan bli vackra stilleben. Mönstret på pipskaften är mycket fint.
Och nästa steg är gårdshistoria, om man bor på en släktgård innebär det släktforskning. Snäppet vidare blir då hembygdshistoria. Det är faktisk väldigt kul!
Jag håller absolut med!
Det mest intressanta är ju varför saker blivit som de är, varför vi favoriserar vissa former, design, inredning osv.
Och det är ju bara genom att förstå helheten, samhällsutveckling, materialutveckling, värderingar, osv, som byggnadsvård får ett innehåll.
Jag tror också att det är för snävt att bara se byggnadsvård som vita knutar, pärlspont och falu rödfärg.
/astrid
Vilken härlig blogg, jag börjar prenumerera direkt! Ha det bra!